Knopars betydelse för människan kan inte nog överskattas. Den jämförs med eldens och hjulets. Sjöfarten var och är den mest betydelsefulla, men starka och säkra knopar är nödvändiga inom många andra områden. Oavsett om de är hundratals år gamla eller nyligen uppfunna – tekniken att slå knopar är fortfarande densamma som hos våra avlägsna förfäder.
Samlingsnamnet för allt slags spunnet, slaget eller flätat material kallas för tågvirke, även om man ibland kan använda en mängd andra termer. Allt som är tjockare än 10 mm är rep, medan ett rep som används för ett specifikt syfte kallas för lina. Tänk tvättlina eller fiskelina. Tunnare tågvirke kallas för snöre medan ännu tunnare kallas för garn eller tråd.
De flesta rep idag är syntetiska, tillverkade av råvaror som inte är naturliga. Samtliga är starka, tåliga och varken möglar eller ruttnar. De kan däremot smälta och gå av om de utsätts för värme. Se därför upp med öppen eld och värmealstrande friktion.
Det är viktigt att förstå hur olika tågvirke är uppbyggt samt hur det påverkar knopens effektivitet och möjliga användningsområde. Kom också ihåg att rep sällan är billiga, utan kan vara mycket dyra, så det är bra investering att vårda dem väl.
De flesta knopar är mycket mångsidiga och valet att sortera in dem i olika kategorier behöver inte vara definitivt. Många av de som klassas som sammanbindningsknopar och öglor kan vara minst lika bra till andra syften.
Det finns ca 3 800 olika knopar. Många av dessa är varianter, så 3 000 är nog närmare sanningen. Du kan däremot vara lugn, fixar du knopar här nedanför så klarar du dig i de flesta situationer.
Man kan ju inte annat än gilla en knop som har en inbyggd upplösningsmekanism och som nästan alltid går att få upp, hur hårt den än dras åt. Pålstek kallas ibland för knoparnas konung och har varit seglarnas favoritknop i minst fem århundraden.
Pålsteken är säker, stark och som sagt lätt att få upp. Dess ställning är däremot hotad. En del av de moderna syntetlinorna är så hala att inte ens pålsteken rår på dem.
Om du bara tänker lära dig en enda knop, ska du välja dubbelt halvslag. Dubbelt halvslag är en av de minst glamorösa knoparna till sjöss, men också en av de mest användbara.
Dubbelt halvslag om egen part är en gammal trotjänare som kommer väl till pass både till havs och på landbacken, och säkert uppe i luften. Det är en av de äldsta knoparna vi känner till.
Åttan är den vanligaste stoppknopen till sjöss, det vill säga den knop man använder för att förhindra att exempelvis en lina löper ut över ett block. Fördelen framför den enkla överhandsknopen (”kärringknuten”) är att åttan är mycket lättare att få upp, trots att den är lika stark.
Skotsteket hör till de mest mångsidiga sammanbindningsknoparna, som kan användas oavsett tågvirkets dimensioner. Den anses starkare än säker, vilket innebär att den håller om den utsätts för jämn belastning, men den kan släppa vid upprepade ryck. Skotsteket kan användas både när linorna har samma dimensioner och när de är olika grova.
Råbandsknopen är minst lika gammal som konsten att segla – och om du vill reva ett segel eller dra åt ett blodkärl finns det nog ingen bättre knop. Däremot bör du inte använda råbandsknopen för att sammanbinda två linor, eftersom det kan bli riktigt farligt. Det är alltså ingen sammanslagningsknop. Det är skotsteken här ovanför.
Ett dubbelt halvslag är en traditionell knop för förtöjning som kan utföras snabbt när tiden är knapp. Den lämpar sig för förtöjningsringar eller runt träd om du befinner dig i en naturhamn.
Är belastningen tung kan dubbelt halvslag bli svår att få upp, så använd förtöjningsknopen om du har en större båt. Den är något svårare att lägga, men den är säkrare än dubbelt halvslag.
Rätt svar är pålstek. Knoparnas knop. En säker knut som inte glider. Oavsett belastning blir öglans storlek inte mindre eller större under belastning. Enkel att slå och lika enkel att lösa upp.
För att komma i gång med knopar – börja enkelt. Börja med de lättare knoparna först. Öva med två stycken två meter långa linor.
Lycka till!