Ankra och förtöj båten säkert

Se till att båten är sjösäker och rätt utrustad

En sjösäker båt kan tyckas självklart, men lika viktigt är att du har den utrustning som behövs. Inför säsongen bör du göra en grundlig översikt av alla beslag, förtöjningsgods, fendrar, ankare etc. Är det något som behöver repareras, bytas ut eller kompletteras?

Båtens beslag

Knapar och pollare ska monteras i skrovet med genomgående bultar med förstärkning under däck. Tänk på att halkipar eller knapar måste vara rätt dimensionerade för tågvirket.

Tågvirke, rep och tampar

Tågvirket nöts och försvagas över tid och måste bytas ut. Högre kvaliteter vart fjärde år eller oftare, sämre kvaliteter bör bytas varje säsong. Materialet i tågvirke varierar, men ska det användas till permanent förtöjning bör det vara av så kallat pp-silke som har långa fibrer. Se till att du får rätt dimension och dragfasthållhet för din båt.

Schacklar, hakar och övrigt förtöjningsgods

Schacklar avsedda för förtöjning ska vara av smitt stål. Hakar får inte användas vid förtöjning på svaj och karbinhakar ska inte användas alls. Du måste ha någon form av ”ryckutjämnande” anordning, t.ex. en förtöjningsfjäder mellan båten och bryggan. Kom ihåg att den måste säkras med kätting. Se till att fendrarna är i gott skick, du bör ha minst 3 på var sida.

Boj och kätting

När olika metallmaterial används intill varandra uppstår bimetallkorrision (eller galvanisk korrosion) vilket försvagar metallen. Försök att använda samma material – i synnerhet under vattnet. Se till att boj, kätting och tyngden är rätt dimensionerade för din båt och kontrollera att det inte är några rostangrepp. Ett alternativ till bojkättning är långfibrigt syntetiskt tågvirke. Kontrollera kättingen och schacklarna varje år.

Förtöjning vid brygga

Ska du förtöja vid brygga eller kaj bör du kontrollera att fästanordningar inte är skadade och håller för din båt. Tänk på att förändring av vattenståndet kan medföra att förtöjningen slackar, vilket kräver ordentligt avstånd mellan båt och brygga. Det har hänt att båtar blivit hängande vid lågt vattenstånd. Ligger båten med två stolpar i aktern lägger du linorna korslagda för att minska rörelse i sidled.

Om du förtöjer vid flytande anordningar som flytbrygga eller ponton kan vågsvall orsaka hårda ryck, så tänk på rätt avfjädring. Mindre båtar förtöjs gärna med stäven mot vinden för att bättre undvika att båten spolas över eller sjunker. Om du förtöjer mellan y-bommar i en marina bör du kontrollera att de är dimensionerade efter storleken på din båt. Se till att infästningar och beslag är oskadade. Glöm inte fendrarna.

Förtöjning på svaj

När du förtöjer på svaj vid boj måste du se till att förtöjningsgodset har rätt längd. Är det för kort kan båten lyfta bojen och är det för långt kan det trassla in sig i bojkättingen. Tumregeln är 1/3-del av båtens längd.

Förtöjning med ankare

Vid ankring måste du känna att ankaret har fått grepp innan du går vidare med förtöjningen. Ankarets vikt anpassas efter båtens vikt. Tänk på att ankarlinan bör vara tillräckligt lång, helst fem gånger djupet.

Förtöjning i naturhamn

Försök hitta en plats med så bra vind- och sjölä som möjligt. Är naturhamnen okänd ger sjökortet dig besked om djupförhållanden och ofta om bottens beskaffenhet. Sd betyder sand, La står för lera och så vidare. Ta hem något på ankarlinan inför natten så kommer båten lite längre ut från stranden.

Ligg helst fri från andra båtar och lägg alltid ut fendrar. Du vet inte om grannbåtar har samma säkra ankarfäste som du. Skaffa säkra fästen i land, ett klippblock eller ett stadigt träd. Förlita dig inte på en enda bergkil om det behövs, använd minst två. Finns risk för hårt väder bör du lägga ett spring mot förväntad vindriktning så ligger båten säkrare. Ett spring är en extra tamp du fäster från båtens sida snett in mot land. 

Förtöjning vid slussning

Använd alltid fendrar på båda sidor om båten. Vid slussning uppåt kan aktertampen läggas fast i båten och i land. Förtampen görs fast i land och tas hem löpande genom halkip eller runt pollare på båten. När slussen fylls tar man hem på förtampen medan aktertampen sköter sig själv.

Vid slussning nedåt görs för- och aktertamp fast i båten och träs runt en pollare i land och tillbaka ombord. Det är viktigt att tampen kan löpa fritt så att båten inte blir hängande. Håll fast i änden och släpp efter när båten följer slussytan ned. Ha alltid en kniv tillgänglig om du tvingas kapa tampen!