Dvärgtaxen är känd för sin lojala och modiga natur. Trots sin lilla storlek har den en stor personlighet och är ofta mycket självsäker. Denna ras är energisk och älskar att vara aktiv, leka och utforska sin omgivning.
Hundrasen är också känd för att vara envis. Vid träning krävs därför extra tydlighet och tålamod.
Dvärgtaxen är intelligent och känslig. Den är också vänlig, mycket lojal och knyter starka band till sina ägare. Dvärgtaxen är en fantastisk sällskapshund och familjemedlem!
Dvärgtaxen härstammar från Tyskland och är känd för sin långsträckta kropp och korta ben. Ursprungligen avlades de för grytjakt – att jaga och driva ut grävlingar, rävar, kaniner och andra smådjur i deras hålor eller gryt. Detta skulle kunna förklara dvärgtaxens smidighet och mod.
Dvärgtaxen har en lång kropp och korta, muskulösa ben som ger dem deras karakteristiska silhuett. Det är en liten hund som vanligtvis väger mellan 4 och 6 kg och har ett bröstomfång på 30–35 cm.
En dvärgtax når ofta sin fulla storlek vid ungefär 12–18 månaders ålder. Under denna period går de igenom flera tillväxtfaser, och det är viktigt att ge dem rätt näring och motion för att säkerställa en hälsosam utveckling.
Dvärgtaxen har två systerraser. Det finns kanintax, dvärgtax och normalstor tax. Den främsta skillnaden mellan dvärgtax och normalstor tax är storleken. Dvärgtaxen är mindre med ett bröstomfång på 30–35 cm, medan den normalstora taxen har ett bröstomfång som överstiger 35 cm. Den normalstora taxen väger även mer än en dvärgtax.
Kanintaxen är den minsta varianten av tax, med ett bröstomfång upp till 30 cm. De väger ca 3–4 kg.
Ett utmärkande drag är taxens utmärkta luktsinne som gör dem skickliga på att följa doftspår, och de kan spåra dofter över långa avstånd och svåra terränger.
Dvärgtaxen är generellt en frisk ras, men som med alla hundar finns eventuella hälsoproblem som kan vara bra att känna till.
Med en så lång rygg är rasen benägen för ryggproblem som till exempel diskbråck. Det är därför viktigt att de inte hoppar från höga höjder eller överanstränger sig. Använd ramper för att hjälpa dem upp och ner från möbler och se till att ge hunden ett bra stöd när du bär den.
Regelbunden motion och en balanserad kost är också avgörande för att hålla dem friska och i form.
Ett annat hälsoproblem som kan drabba dvärgtaxen är ögonsjukdomen PRA (progressiv retinal atrofi). Innan du köper en valp, kom ihåg att fråga uppfödaren om dvärgtaxens föräldradjur är ögonlysta enligt rasens hälsoprogram. Detta för att säkerställa att det är en frisk hund, med så låg risk som möjligt för ögonsjukdomar. Ögonlysning är en veterinärundersökning där man kontrollerar ögons hälsa för att identifiera eventuella ärftliga ögonsjukdomar.
Dvärgtaxens päls kan vara kort, lång eller sträv, och kommer i olika färger som svart, brun, röd och en kombination av dessa.
Oavsett pälstyp är dvärgtaxens päls lättskött och kräver inte alltför mycket arbete för att hålla hunden välvårdad.
Taxar kan bli gamla, så med rätt skötsel och omsorg kan dvärgtaxen vara en lojal och älskad familjemedlem i många år.
Den korthåriga dvärgtaxen har en kort, tät och glänsande päls som ligger slätt mot kroppen. Denna pälstyp är lättskött och kräver minimal skötsel. En enkel borstning då och då och ett bad vid behov är vanligtvis tillräckligt för att hålla den korthåriga dvärgtaxen ren och pälsen i gott skick.
En långhårig dvärgtax har en mjuk och silkeslen päls som är längre och kräver mer regelbunden skötsel. För att förhindra tovor och hålla pälsen fin bör den långhåriga dvärgtaxen borstas en gång i veckan. Pälsen kan också behöva klippas runt tassar och öron för att hålla hunden ren och bekväm.
Den strävhåriga dvärgtaxen har en dubbel päls med ett grovt täckhår och ett mjukare underull. Denna päls behöver trimmas några gånger om året för att hålla den i bästa skick och förhindra att den blir för vildvuxen. Att trimma ska inte misstas för att raka. Hunden behöver sin päls och just dvärgtax klipps sällan.
Om du har en strävhårig dvärgtax kan du även be uppfödaren att visa dig hur du själv kan plocka bort dött hår från hundens päls. Detta görs för hand eller med hjälp av en trimkniv. Plockning hjälper till att stimulera ny hårväxt och bibehålla pälsens karaktär.
Eftersom dvärgtaxen är en ras som ursprungligen avlades för jakt innebär det att de har en stark jaktinstinkt med känsligt doftsinne och en självständig natur. Denna självständighet kan ibland göra träningen utmanande, men också mycket givande.
Några tips för er träning är:
Om du själv har ett intresse för jakt kan det också vara en bra aktivitet att prova tillsammans med hunden.
På grund av dvärgtaxens självständiga natur är det extra viktigt med tidig socialisering. Exponera din valp för olika miljöer, människor och djur för att säkerställa att den blir en välanpassad vuxen hund. Detta hjälper också till att minska dvärgtaxens tendens att vara reserverade runt främlingar.
Dvärgtaxar är anpassningsbara och kan trivas både i lägenheter och hus, så länge de får tillräckligt med motion och mental stimulans. De uppskattar att ha tillgång till en säker trädgård där de kan utforska, men det är inte ett måste.
Ja, dvärgtaxar är generellt sett bra med barn, men det är viktigt att ge både barn och hund rätt förutsättningar för umgänget. Utbilda barnet, träna hunden och håll uppsikt. Välj en lugn miljö för det första mötet, och se till att hunden får närma sig barnet i sin egen takt. Kom också ihåg att uppmuntra och belöna lugna, positiva interaktioner.
Dvärgtaxar har en inbyggd vaktinstinkt och kan skälla för att varna sina ägare om främmande ljud eller besökare. Träning är avgörande, och genom att börja träna din hund tidigt kan du undvika överdrivet skällande.
En dvärgtax bör hålla en balanserad kost som är anpassad till små hundraser. Välj högkvalitativt hundfoder som innehåller alla nödvändiga näringsämnen och var uppmärksam på dvärgtaxens vikt. En överviktig dvärgtax överbelastar sin rygg.
Ja, dvärgtaxar kan leva med andra husdjur om de introduceras tidigt och på rätt sätt. Deras jaktinstinkt kan ibland göra dem benägna att jaga mindre djur. Övervakning och gradvis introduktion är i så fall extra viktigt.
Dvärgtaxar behöver inte badas särskilt ofta. Generellt räcker det att bada din dvärgtax varannan till var tredje månad, eller vid behov om hunden blivit särskilt smutsig.
För korthåriga dvärgtaxar räcker ett par bad om året, medan långhåriga och strävhåriga kan behöva badas något oftare beroende på deras aktivitetsnivå och pälskondition.
Det är också viktigt att använda ett milt hundschampo anpassat för hundens hud och päls, och att skölja pälsen noggrant för att undvika irritation.