Om din tik blivit dräktig är det starten på en både spännande och fantastisk resa. Men även om tiken parats så är det inte alltid så lätt att avgöra om den faktiskt blivit dräktig. Därför är det säkrast att gå till en veterinär som kan avgöra det. Det finns dock tecken som kan du själv kan dra slutsatser av. Tikens humör kan t ex förändras om den blivit dräktig till att bli mer lugn och rofylld. Ett annat tecken kan vara att hanhundar blir mer intresserade. Efter ca 14 dagar efter parningen kan spenarna bli ljusröda, speciellt på tikar som inte varit dräktiga tidigare. Börjar du märka att tiken äter mindre och börjar må illa då och då? Då kan du ana att dräktigheten startat. Ett annat tecken på att tiken är dräktig är att den får luktfria och genomskinliga flytningar.
Efter ungefär fem veckor efter parningen kan du se hur tikens mage börjar blir rundare. Du kan se det lättast om du tittar på den kala delen av magen samtidigt som du håller upp hunden på sina bakben. En veterinär kan hjälpa dig fastställa hur långt gången dräktigheten är med hjälp av ultraljud. Hur stor kullen blir är däremot svårt att se så tidigt och avslöjar sig först när hunden varit dräktig i ca 40 dagar.
När en tik blivit dräktig ska du vara försiktig med mycket motion och mat. Får tiken däremot för lite mat får den svårare att producera mjölk och hon behöver extra energi för att orka med allt som väntar. Mot slutet av dräktigheten ska du helst inte flytta tiken alls om du inte behovet är akut. Det är också viktigt att tänka på vattnet. Dräktiga tikar kan nämligen dricka mer än vanligt. I vissa fall kan det dock vara ett tecken på att hunden har en vilande diabetes som väckts till liv av dräktigheten. Kontakta en veterinär om du är osäker. Ge hunden ett högenergifoder för dräktiga tikar som hon kan äta under hela dräktigheten och under valptiden. Under de sista veckorna kan hon behöva flera portioner om dagen för att vara säker på att hon får i sig det hon behöver. Om din tik äter sämre under kortare perioder är det bara ett tecken på att hon är dräktig. Blir perioderna längre så kan du komplettera maten med t ex färskfoder. För övrigt bör du inte sluta helt med motion, men låt henne inte anstränga sig för mycket.
De första veckorna kan tiken leva sitt normala liv men undvik som sagt för hård motion som långa promenader, vilda lekar osv – speciellt efter den tredje veckan. Hunden vet nämligen inte alltid själv hur mycket den tål. De sista veckorna kan du börja ordna en skyddad plats där tiken kan valpa och ha sin nya familj. Går det att stänga en dörr om dem så är det att föredra. Tikens bo bör ha höga kanter. De ska hindra valparna från att komma utanför men ska inte hindra tiken från att kliva in och ut. I botten kan du lägga tidningar underst, en plastduk ovanpå och en filt överst. En handduk kan du t ex lägga i för mysfaktor.
Nu är valpningen nära och då börjar det bli dags att ta tikens temperatur både morgon och kväll. En hunds normala kroppstemperatur kan skifta mellan 37,5 till 38,5 grader men under den sista veckan kan temperaturen pendla både upp och ned. Det är ofta ett tecken på att öppningsstadiet börjat och förlossningen är inletts. Nu bör du hålla tiken sällskap så ofta du kan då den kan känna sig orolig och får svårt att komma till ro.
Innan förlossningen närmar sig bör du ha förberett med rena handdukar, en sax, hushållspapper, en våg för valparna, ett anteckningsblock, en febertermometer och telefonnumret till din veterinär. När utdrivningen väl satt igång inleds de riktiga krystvärkarna. Ett tecken på att valparna är på gång är att hundens kroppstemperatur stiger. Tiken är nu helt koncentrerad på förlossningen så den bör störas så lite som möjligt av obehöriga. Inne i tikens mage är valparna omslutna av den yttre och inre fosterblåsan. När värkarna ökar så spricker den yttre blåsan och vattnet går. Till slut trycks valpen ut av krystningarna, med eller utan den inre fosterblåsan. Vissa kommer ut med huvudet först och andra med bakbenen först. Hur lång tid en valpning tar skiljer sig åt. Det kan ta ett par timmar men även upp till cirka tolv, beroende på hur många valpar som vill ut.
Nu börja valparna att födas! Oftast kommer moderkakan ut efter valpen, men ibland kommer den senare. Försök inte göra något åt detta utan låt tiken krysta ut moderkakan i sin egen takt. Ibland vill tiken äta upp moderkakan och det får hon göra. Men det räcker med ett par stycken, flera kan ge henne diarré. Beröm gärna en tik som inte fött tidigare när hon börjar krysta. Det kan lugna henne och få henne att våga ge efter ordentligt. När valparna slickats rena av mamman börjar de även ta sina första andetag. Ibland kan du behöva hjälpa tiken att ta bort slem och liknande som kan hindra valparnas andning. Nu biter tiken av navelsträngarna. Vill du hjälpa till så ska du klippa ca 3-4 cm från buken. Det blöder sällan men om så är fallet kan du knyta den med en bomullstråd. Navelsträngen faller sedan av automatiskt efter en dag eller två.
Nu börjar valparna söka sig till spenarna för att dia den första råmjölken. När de somnat kan du passa på att väga dem och undersöka valparna för att se om de har gomspalt. Du bör också se efter om deras anal-och urinrörsmynning är normalt utvecklade. Låt sedan mamman ta hand om dem i lugn och ro. Glöm inte att mamman måste ha tillgång till vatten under hela valpningen.
När valpningen äntligen är över och allt är under kontroll kan det vara bra att ta ut tiken i koppel en kort stund så hon för röra lite på sig. Låt henne sedan ägna sig åt sina valpar i lugn och ro. Lycka till!