Kastrering av katt

Den 15 juni 2020 ändrade Jordbruks­verket sina djurskydds­regler när det gäller katt. Bland annat infördes nya regler om att katt­ägaren eller den som sköter katten ska vidta de försiktighets­åtgärder som krävs för att katten inte ska fort­planta sig oplanerat, oönskat eller överdrivet.

Det finns inga krav på att katter ska kastreras, men om katten får röra sig löst utomhus bör den kastreras eller få p-piller.

Vad innebär kastrering av katt?

Kastrering, eller kastration av katt, är ett ingrepp för att minska eller eliminera en katts reproduktions­förmåga. Termen kastration används oftast för hanar. Sterilisering kan referera till både hanar och honor, men används oftare för att beskriva ingrepp på honor.

Det finns både kemisk och kirurgisk kastrering. Kemisk kastrering är en mindre vanlig och oftast mindre permanent metod jämfört med kirurgisk kastrering.

Kemisk kastration

Vid kemisk kastrering används läkemedel för att tillfälligt eller permanent minska eller eliminera reproduktions­förmågan hos en katt. Denna metod används främst på han­hundar och är mindre vanlig hos katter.

Kirurgiskt ingrepp

Kirurgisk kastrering är en permanent lösning där en veterinär fysiskt avlägsnar kattens reproduktiva organ. För hankatter innebär detta att testiklarna tas bort, och för honkatter innebär det att äggstockar och livmoder tas bort. Kirurgisk kastrering är den vanligaste metoden för att kontrollera reproduktion hos katter.

Risker med kastrering av katt

Kirurgisk kastrering utförs under allmän anestesi hos veterinären. I samband med kastreringen sövs alltså katten. Ingreppet är rutin­mässigt och generellt sett en säker veterinär­procedur, men som med alla kirurgiska ingrepp finns vissa risker.

Möjliga risker och komplikationer som kan uppstå när en katt kastreras är:

• Negativa reaktioner på anestesi, inklusive problem med hjärtat, andning och blodtryck
• Blödning under eller efter operationen
• Infektion
• Skada på närliggande organ
• Urininkontinens

I de flesta fall väger fördelarna med att kastrera sin katt tyngre än nackdelarna och eventuella risker kopplade till ingreppet.

Fördelar med kastration av katt

Att kastrera sin katt innebär ett antal fördelar.

Det finns studier som visar att kastrerade katter lever längre, bland annat från The American Veterinary Medical Association och The Humane Society of the United States, och anledningarna till det kan vara flera.

En kastrerad hankatt:

• Är inte lika slagsmåls­benägen och revir­hävdande
• Rymmer mer sällan
• Drabbas av färre skador
• Blir lugnare och mer harmonisk
• Blir mer tillgänglig och tillgiven
• Urin­markerar mer sällan eller inte alls
• Upplever inte samma stress under hon­katternas löpperioder och slipper även vanliga symtom som mat­vägran, svårt att sova, oro och tendens till att rymma

Även en honkatt blir:

• Lugnare
• Mindre slagsmåls­benägen
• Mindre rymnings­benägen
• Mindre skade­drabbad

En kastrerad honkatt löper heller inte, och slipper alla eventuella besvär när den är dräktig.

Eftersom äggstockarna och ofta även livmodern tas bort vid sterilisering av honkatter elimineras risken för livmoder­inflammation och tumörer i äggstockarna. Sterilisering kan också minska risken för juvertumörer.

Nackdelar med att kastrera katt

Den mest uppenbara nackdelen med kastrering är förstås att en kastrerad katt inte kan användas i avel. Det kan även vara svårt att avgöra hur trevlig och tilltalande en kastrerad kattunge blir som vuxen.

En annan nackdel är att katten har lättare att lägga på sig vikt. Efter kastrering minskar ämnes­omsättningen med ca 25 % och oftast ökar aptiten. Eventuell övervikt kan senare orsaka följd­sjukdomar som diabetes, artros och påverkan på inre organ.

Kastration minskar antalet hemlösa katter

En annan fördel med kastration är att populationen av både tamkatter och frilevande katter kan kontrolleras. Eftersom en kastrerad katt hindras från att fortplanta sig minskar antalet oönskade kattungar. Detta är särskilt viktigt i samhällen där det finns stora populationer av hemlösa eller fri­levande katter.

En enda honkatt och hennes avkomma kan i teorin producera hundratals, till och med tusentals, kattungar under en livstid. Genom att kastrera en stor andel av katt­populationen kan man effektivt minska antalet kattungar och därmed belastningen på djurhem och samhälls­resurser.

Vid vilken ålder kan man kastrera sin katt?

Det är möjligt att kastrera sin katt från fyra månader. Numera är rekommendationen att utföra kastreringen innan katten blir köns­mogen. Vanligtvis sker det när katten är mellan 8 och 9 månader, även om det kan variera och inträffa både tidigare och senare.

Lämplig tid för att kastrera din katt är mellan 4 och 6 månaders ålder.

Vad kostar det att kastrera katten?

Kostnaden för att kastrera en katt kan variera. 

Flera faktorer spelar in. Exempelvis:

• Geografisk plats
• Om du vänder dig till en privat, offentlig eller ideell veterinär­klinik eller förening
• Kattens kön

Generellt sett är det dyrare att sterilisera honkatter än att kastrera hankatter på grund av att ingreppet är något mer komplext.

Att kastrera en hankatt kostar vanligtvis mellan 500–1 500 kronor. Kostnaden för att sterilisera en honkatt kan variera mellan 1 000–2 500 kronor.

Priserna kan vara lägre i samband med kampanjer från djurskyddsföreningar eller i områden med speciella subventionerings­program. Detta för att främja djur­välfärd och kontroll av djur­populationer.

Vissa djur­skydds­organisationer och kliniker erbjuder också rabatterade priser för kastration om du har flera katter eller om katten är adopterad från ett djur­hem.

Det är alltid en bra idé att ringa runt till flera kliniker i ditt område för att få en uppfattning om de aktuella priserna och eventuella erbjudanden. Du kan också hitta pris­exempel från både djurägare och kliniker på Vetpris.

Kattens återhämtning efter kastration

Efter att en katt har kastrerats måste den få tid att återhämta sig efter operationen. Det inkluderar både omedelbar post­operativ vård och längre återhämtning hemma.

Det är vanligt att katter stannar kvar på kliniken för observation i flera timmar efter operationen. Veterinären vill då säkerställa att katten inte utvecklar några omedelbara komplikationer och att den börjar återhämta sig från att ha varit sövd under operationen.

När den kastrerade katten kommer hem behöver den vila. Se till att den får återhämta sig i en lugn miljö, och undvik att låta den hoppa runt eller leka intensivt de första dagarna efter operationen.

Katter kan bli lite illamående efter anestesi. Därför är det viktigt att åter­introducera mat och vatten långsamt. Börja med en liten mängd lätt smältbar mat och se till att katten har tillgång till vatten.

Kom även ihåg att hålla ett öga på operations­området för att se till att det inte blir infekterat och att eventuella suturer inte lossnar. Undvik att katten slickar eller biter i området. I vissa fall kan en mjuk katt­krage behövas.

Vanligtvis din katt återgå till sitt vanliga beteende och aktivitets­nivå inom några dagar eller upp till en vecka efter operationen.

Ylva Trygger
Legitimerad veterinär

Ylva Trygger är en legitimerad veterinär sedan 1998 med fokus på hundar och katter. Hon har omfattande erfarenhet från att ha arbetat på både små kliniker och stora djursjukhus. Hon utbildar, föreläser, skriver böcker och arbetar som veterinärmedicinsk konsult åt såväl offentliga som privata verksamheter.